Kanske dags att ta tag i det igen, eller så lägga ner helt.. 

Får se hur det kommer bli med denna blogg.. 

Hur som haver så jag har haft en barnledig helg, mini har fått spenderat lite tid med sin pappa och mamma har fått vila, vilket va såå välbehövligt. Då denna dryga och långdragna förkylning inte vill ge sig riktigt.

Så vila är det som stått på schemat, och det va väl tur jag gjort det. För när lilleman kom hem idag så såg han bra hängig ut. Och när vi kom hem från pizzerian, så kräks han i trappen bara skynda sig in så han fick fortsätta på toaletten. Glödhet va han oxå, så det va ju bara fram med termometen och den visade en tempratur förhöjning.. Så vila och barnkanalen fick det bli. 

En annan sak som hämt är att det för första gången på år som de känns bra mellan mig och en till.. Som jag har kämpat för att kunna få en så normal situation mellan oss.. Men nu känns det som om vi kan vara på rätt väg. Vilket är OTROLIGT skönt. Att slippa känna den där obehagliga känlsan i magen varje gång. Att slippa oron för elaka sms.. 

Hoppas verkligen att detta kan hålla i sig. För allas skull! Vi förtjänar det.. 

Finns säkert en massa mer och skriva, men nu ska jag faktiskt gå och mysa ner mig bredvid mitt livs kärlek   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu går jag runt och är allmänt förbannad.. Nåt i mig står inte rätt till.. Jag är så arg så jag mår illa.. Normalt?    Tror jag börjat tröttna på alla som har nån.. Är så trött på se hur folk lägger upp bilder på sina lyckade dieter. Ja men ...

För x antal månader sen skrev jag ett inlägg på fb ang min kamp mot vikten. Många kommenterade och skrev jag stöttar dig osv . Men vad hände?! Är det nån som verkligen stöttat mig?! Nej ingen har frågat mig om hur det går, ingen har försökt gett mig ...

Det är nog en individuell fråga.. Jag personligen älskar denna typ av musik, just för att den är så himla rak.. Dom lyckas sätt ord på sånt som vi "mormala" inte kan sätta ord på.. Jag är en sån som har väldig svårt att sätta ord på saker och ting, j...

Ja det va det verkligen sen jag blogga.. Haft mycket i mig själv att både sörja och glädjas åt.  Liam har hunnit fylla 5 år! Mammas stora kille, vart tog åren vägen?! Kändes som igår när jag hade dig på mitt bröst och du somna tryggt till mina...

Och jag kan inte sluta tänka på dig.. Jag undrar när du ska ringa, när jag ska få höra din röst.  Och jag vet att det inte kommer ända. Men jag kan inte sluta hoppas.. Jag vill inte att det ska vara över. Jag vill inte!    Så jag bjuder på ett ...