Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare!

Alla inlägg under augusti 2011

Av Sara - 31 augusti 2011 21:46

Jag saknar dig så det gör ont!! Vill bara du ska veta det fuckface <3


I miss you so much 
Your light, your smile, your way, and everything about us 
Though you're gone, you're still here 
In my heart, in my tears 
Yeah you sure left your mark and we were just getting started


Av Sara - 31 augusti 2011 16:49
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av Sara - 29 augusti 2011 22:44

Idag va det ju 4 års kontroll. Men säger jag inte förens jag informerat Liams pappa!! 


Tyvärr så har jag inge annat att skriva om.. Förutom att jag är expret på att starta heta diskussioner på facebook  


Men kan folk vara jäliga emot mig, så kan jag vara jävlig tillbaka    

Av Sara - 28 augusti 2011 23:54

"4-år är på många sätt en harmonisk ålder. Barnet är aktivt, nyfiket och roligt. Men runt 4 år kommer barnet in i en intensiv utvecklingsperiod och som vid all utveckling kan det också bli jobbigt. Det kan bli en kamp om makten hemma och till synes små motgångar kan göra barnet rasande. Nu är barnet inte lika lätt att avleda längre."


Det ska gudarna veta.. Shit vilket humör min son kan ha när dessa små motgångar inte går som planerat..


4-åringen har en bra självkänsla och tror på sin egen förmåga. Världen öppnar sig och barnet söker sig allt längre från mamma och pappa, men behöver förstås också den trygga basen hemma. Ena stunden stor och kapabel, nästa stund liten och mammig och pappig. Det är motsatsernas tid.


 Kompisarna blir allt viktigare. Barnet lär sig ta hänsyn, samarbeta, kompromissa, vänta på sin tur och empatin vaknar. Förstår och vet allt mer, också om hot och faror och blir därför ofta mer ängsligt. Vågar till exempel inte gå på toa själv. Mörkrädsla och mardrömmar är vanligt liksom tankar på döden.


Kroppsligt händer också mycket. Vid 4 år försvinner det bebisrunda. Barnet lär sig behärska kroppen och övar på att gå balansgång och hoppa högt och långt. Så kallad växtvärk är vanligt. Det är svårt att vara stilla. 


Men skoja inte, mitt barn är aldrig still.. Gaaah jag fattar inte vart han får all enegi ifrån.. 


Imorgon är det dags för 4 årskontroll, wish us luck!! Känns som om vi behöver det!! Men ser och hör allt för många prata och skryta om sina barn!! Blir så matt.. Förstår inte människor att dom gör andra föräldrar till nervvrak när det kommer till dessa komtroller?! Nej usch, jag önskar att jag slapp gå alltså.. Men vem skulle annars göra det?! 


Så ett hett tips till ALLA föräldrar, sluta prata om hur BRA era barn är. Sluta jämför! Alla barn är olika, och utvecklas oliak fort.. 


Av Sara - 26 augusti 2011 23:04

Jag kan inte sluta förundras över hur vår kropp egentligen fungerar.. Och hur den lever sitt egna "lilla" liv där inne.. 


Som dom flesta vet så brukar ju detta vara min barnlediga helg, eller Liams pappa-helg, men så vart det ju inte pga sjukdom. Men det sjuka är att min kroppp lagt sig på vila, som den brukar göra så fort Liam är i sin fars händer. Fast Liam är hemma så går alltså min kropp på lågvarv, samtidigt som jag pushar kroppen att fortsätta vara lika "pigg".


Jag hoppas det blir bättre tills imorgon då, jag ska jobba och är van att sova länge innan. Ska försöka vara utan medicien i natt oxå.. Jag va utan i natt och somna inte förens strax efter 04, och gick upp 08:40.. Sen så somna jag en stund på kvällen oxå, men det är ju inge ovanligt.. Det galna i det här är att jag nu är SVINTRÖTT, ögonen går i kors typ. Men jag KAN inte sova. Så fort jag lägger mig så kommer ALLA tankar. Och då menar jag ALLA. Det behöver inte vara nå specifika saker som hänt under dagen som gör att jag grubblar, tänker och vrider och vänder.. Visst kommer det mycket om hur varför och så vidare för mitt förflutna, men det är även tankar som "varför ställde jag inte den där stolen där den ska stå från början" till att jag är uppe och "gravid"kissar hela tiden..  Nej fan ingen rolig känsla. Men nu ska jag iaf lägga mig ner och se om jag kan sova.. 

Av Sara - 25 augusti 2011 20:20

Under en längre tid så jag har funderat på en sak.. Hela tiden på min facebook sida, så upptaderas det väldigt ofta om hur bra allting är, och hur man är så himlans bra.. 


Tycker verkligen männsikor att dom är så jävla bra hela tiden?! För i så fall kan jag mer än gärna plocka ner dom på jorden!  


Människor är helt enkelt för fega för att säga vad som dom egentligen tänker, rädd att folk ska döma. Visst kan jag förstå det, då vi lever i en väldig dömande värld. Men kom igen!! Våga erkänn era misstag, fel och brister.. När du väl vågar det, det är då du är som starkast. Det är då du visar ditt rätt jag.. Och dömer folk dig för den du, so fu*k them.. 


Visst jag har många som jag tror dömer mig, utan att dom vågar stå för det.. Synd för dom, för jag kunde inte bry mig mindre.. Nu låter det konstigt, eftersom jag många gånger tjatat om att jag är och känner mig ensam.. Men heller det, än att stå där med vänner/kompisar som är för fega att säga nåt.. 


Om folk tror jag skriver för att få nån typ av bekräftelse, så misstar ni er STORT! Jag skriver för att det är SÅ jag känner för just den stunden.. 


Jag blottar min själ och tanke... Men jag gör det inte för att tillfredställa dig och dina bekräftelsebehov. För vet du vad? 


DU är inte ett dugg bättre än mig!!

Synd va?   


Av Sara - 25 augusti 2011 00:01






 “There is a sacredness in tears. They are not the mark of weakness, but of power. They speak more eloquently than ten thousand tongues. They are messengers of overwhelming grief...and unspeakable love.”

Av Sara - 24 augusti 2011 21:04

Ja men lite så känns det. Först var det Liam som vart sjuk, sen var det dags för mig.. Nu när jag är på bättringsvägen så kommer nästa smäll.. Liam har öroninflammation, samt ev hål på trumhinnan! *SMACK* Så blir nån sjuk är det bara att komma hit till mitt privata sjukhus, jädrans tur att jag har nåt typ av utbildning. Dock har jag inga magiska piller hemma som gör själva vistelsen här "rolig" men va tusan  


Och tydligen så är S sjuk han också, vi förmodar att Liam smitta honom när han va där sist.. 
Och jag har lite ångest över det faktikst.. Jag trodde inte det va så farligt, men Liam vart ju bara värre när han ha där.. Men samtidgt så kunde vi ju inte veta.. Hoppas du kan förlåta mig för det i alla fall!!


Så imorgon blir det att åka ner till stan för att hämta ut Liams medicin.. Gaaaah , jag hatar alla dessa oberäkliga utgifter, plus att det är tre barn som fyller år kommande månad. Varav Liam är en!!! Ångest över hur jag ska ha råd  









Ovido - Quiz & Flashcards