Tänker på dig hela tiden.. Känns så overkligt.. Det känns inte okej att behöva ta farväl.. Det känns inte okej att inte få se dig nå mer.. Men jag vet att vi som sagt ses igen! Och när vi ses så kommer jag att krama om dig hårt.

Önskar så att jag kunde ha fått gett dig en sista kram.. Önskar så att du ska komma in på jobbet och bara vara den du var! Alla gånger du gjort mig generad.. Jag kommer inte få uppleva det igen.. Ingen kommer fylla det tomrum du nu lämnat i mitt hjärta. Och jag hoppas att du kan förlåta mig för alla hårda ord jag sagt. Och jag hoppas att du förstår att det va aldrig min mening att såra dig. Utan jag ville bara du skulle förstå.. 

Jag mår så fruktansvärt dåligt över att det blev som det blev mellan oss..! Jag önskar så att vi kunde rett ut allt innan du lämna. Jag vill att du ska veta att du betyder så mycket Christoffer. Det gör du verkligen!! Och jag hoppas verkligen att du hör mig.. För jag vill at du ska förstå att trots våra despyter så älskar jag dig <3 

Jag önskar jag kunde förstå..

Det började redan igår.. Jag va irriterad på allt och alla.. Kände att jag inte ville eller kunde vara trevlig emot nån. Och så kommer måndagen som man gruvat sig för. En ågest fylld dag.. En dag som jag helst hade sluppit. Men detta tillhör livet och detta är verkligheten. Även om det är svårt att greppa.. 

Att behöva förlora någon som man har nära sitt hjärta.. Det vill man helst slippa.. Man vill inte behöva uppleva den sorg och ångest det medför..  Att någon så ung, så fin och så underbar ska behöva försvinna. Är för mig orättvist..  

Så som ni säkert redan listat ut, så var det dags för begravning.. Kände mig stark i morse när jag vakna ( trodde jag) men jag brister i allt just nu. Jag är arg, irriterad, sårad, ledsen och ångest fylld.. Allt på en gång. Idag är jag ingen bra förälder!

Till Christoffer

Jag hoppas du nu kommit till ro, vår ängel. Och att dina bekymmer nu flygit sin kos. Jag kommer minnas dig livet ut, och jag kommer verkligen sakna ditt underbara leende. Ett leende  som fick vem som helst att lysa av glädje. Kommer minnas våra samtal om att vi skulle skaffa barn ihop, och hur underbar du va emot Liam. Och alla gånger du och Liam busa på jobbet och även utanför. Jag tar nu med mig alla skratt du bjöd på. Och det är med sorg som jag säger hejdå. Och jag vet att en dag ses vi igen. Dock på en annan plats än denna. Vila i frid du fina <3 Vi älskar och saknar dig <3 

Så fort Liam kommer hem ifrån sin pappa så blir han sjuk?! Hur kommer det sig?! Klär S inte på han tillräckligt? Eller låter S Liam gå i princip naken hela lördagen bara för att han SKA bli sjuk?! Nu lär jag åter igen ställ in min arbetsintervju imorgon.. Vådar inte gott vill jag lova att jag ska få en anställning där.. Jaja, bara leta vidare.. 


Till sist vill jag bara säga.... ORKA!!!! 

Alltså jag förstår inte varför man måsta ha en dag om året där man "firar" att man är förälder.. 

Jag firar inte morsdag, och jag friar definitivt inte farsdag, då jag anser att min sk "pappa" inte är värd att fira. Vet då fler som verkligen inte förtjänar att uppmärksammas en dag som denna. Ingen nämnd, ingen glömd!! 

Jag är väldigt anit såna här dagar då man ska fria.. Jag tycker och uppskattar då heller att det kommer spontant..  Jag behöver inte ha nån dag, då jag SKA tala om att jag älskar någon. Tror folk tar åt sig mer utav att det kommer närsom i stället..

Annars då? Här händer inget speciellt, förutom att jag jobbade igår.. Va ju ett tag sen jag va där och jobba, så det kändes skönt att komma ut lite. Så stort tack till min underbara mamma som passade lillfisen åt mig.

Nu lär jag nog gå och ta en migrän tablett för mitt lilla huvud, så idag är jag då inte världens bästa mamma. Men what to do, what to do.. 


 

Igår drog jag och Liam iväg på hockey. Och vi fick se vårat Leksand besegra Oskarshamn med 4-1   Nice!! 

Liam skötte sig bra som han brukar göra när vi är där uppe. Han är lite blyg till en början men sen så heja han som bara den. Gosunge  

Nej nu har jag inge mer  skriva.. Ska snart och jobba, så Liam får vara med mormor..

Det är rätt många som är inne och läser min blogg, men väldigt få lämnar sina avstamp här inne.. 

 Jag vet att folk reagerar över hur mina känslor till dessa typer är, och vet ni vad JAG BRYR MIG FAKTISKT INTE! 

Jag har anledningar till VARFÖR jag känner som jag gör, och dom kommer inte försvinna..  Förens jag sett annorlunda.. Och det kommer ju inte hända.. Frågan är bara vem som kommer vinna i slutänden?! 

Visst hör folk bara min sida, men jag är inte den som lämnar ute nåt.. Vare sig det kommer från mig eller ifrån S.. Det finns absolut ingen anledning för att ljuga. För jag vet att sanningen alltid kommer fram, förr eller senare.. Sen kan ju vi uppleva allt som händer och allt som sägs på väldigt olika sätt.. Och det är väl förstårligt! Det är ju en av anledningarar till att det brister i våra kommunication.. Men det är svårt när man arbeter ensam.. Eftersom den andra bitterfittan ska sätta käppar i hjulet.. 

Observera att detta är BARA mina egna tankar och känslor... Som sagt svårt att ta reda på saker och ting när det INTE FINNS NÅGON SOM HELST KOMMUNICATION... Och jag har RÄTT till mina egna känslor och funderingar.. 

Dag 6 med diarée.. Lider med lilleman, dock lider inte han så mycket utan det . Eftersom han är som vanligt. Samma gammla vanliga kille, bara att han går på toa flera gånger om dagen.. Så nu är man en äkta bajstorkare   

Det sköna med detta är att det inte smittar iaf.. Utan barn kan tydligen få långvarig diarée bara så där.. Mest vanlig är det dock mellan 6 månade till tre år. Men som alla vet så ligger ju killar lite efter i utveckligen  

Så här änder inte så mycket, utan det är samma rutin, frukos, dagis å hem!!

Liam saknar sin pappa, men hans far verkar ju inte bry sig det minsta heller. Så jag kan inte göra så mycket åt saken! Tur Liam har mig och det säger han själv oxå.. Synd att Liam får en uppväxt som liknar den jag hade.. Där han har en som inte bryr sig för fem öre, utan bara prioriterar sin nya familj.  So please go *****!!!