Äntligen... Efter månader så lyckades vi samlas.. Jag och mina barndomsvänner sedan mer än 20 år tillbaka.. Kan ju lova att det inte sker alltför många gånger per år som detta händer. Vi alla är ju upptagna med våra egna liv, alla vi har ju barn som tar mycket tid och energi. Men jag hoppas ändå att vi kan skärpa till oss och försöka ses lite oftare.. Kan liksom inte släppa tanken på hur länge vi känt varann..

L har jag "känt" sen jag föddes (hon är född 3 månader före mig) Jag va även dagbarn hos hennes mamma.

E och M lärde jag känna när min familj flytta till till radhusen i Slätta -88

Det va dom som fick  mig att börja med gymnastik, då jag följde med dom på en träning i slätta hallen..

Galet egentligen hur tiden går.. Men jag är glad att jag har dom i mitt liv! Även om vi inte umgås så pass mycket längre eller att vi inte pratar varje dag så känns det aldrig konstigt när vi väl ses..

Ännu en dag har passerat och vi närmars oss helg   

Dagen började med att jag vakna vid 06 av att Liam sitter och tittar på barnprogram. Alltså seriöst när vaknar denna unge egentligen??! Tror inte jag vill veta.. Men jag fick somna om och gick upp strax efter kl 08..

Och vid lunch drog vi ner till den stora staden för att byta ett spel som jag köpte igår åt Liam. Träffade på min underbara E och hennes lilla E   

Mötte sedan upp M och hennes E och M för en glass, sen kom S förbi en stund. Alltså en dag med alla mina underbara runt omkring mig.. Kärlek   

Lillfisen somna pang-bom när klockan va 18.15 så nu sover han natten... ELLER INTE!! Men han är inte omöjlig att lägga om på kvällarna.. Nu ska jag ta och städa badrummet och vänta på att få hänga upp tvätten..

Ha en underbar onsdag kväll för det ska jag ha!!!

Mitt älskade hjärta är hemma igen efter att ha spenderat några dagar hos sin pappa. Så nu är vardagen tillbaka och det känns skönt. 

Har inte så mycket mer att skriva just nu, vädert tilllåter inte mig att sitta inne. Så det är dags att gå till ica och handla lite mat. 

På återseende =) 

Har rätt nyligen kommit hem från min underbara mamma o J som bjöd på grillat idag eftersom jag jobbar hela dagen imorgon då vi vanligt vis äter "påsk-middag"

Så idag vart det min favorit mat, grillad fläskkoteltt med pressad potatis och limesås   Till efterrätt så vart det glasstårta med jordgubssås!! Satt där den skulle vill jag lova.. Tror till och med skotten gilla´t   Eller så var det så att han inte våga säga nå annat, hahaha..

Tidigare idag så satt jag ute på ballen och lyssna på Stiko Per Larsson och bröder.. Och jag kände hur hela min kropp fylldes med kärlek till mitt älskade hockeylag Leksands IF   Vill ha september nuuuuu!! Längtar sååå till Tegera Arena!!

Nej det va nog allt jag hade att säga för idag.. Dags att ta tag i mitt förfallna hem, nu är mini-me är borta.. Han åkte till sin pappa igår (skärtorsdag) och kommer hem på måndag igen.. Längtar , men samtidigt är det skönt att få tid till bara mig..

Glad Påsk på er!!

Idag har jag köpt mitt efterlängtade Wii  

Och det bästa av allt var att jag fick med ALLA gamla Super Mario Bros-spel!!

LYCKAN ÄR TOTAL.. Jag satt ju pch prata bara för nårga dagar sen hur mycket jag saknade mitt gamla 8-bits med. Nu har jag alla som spelen på mitt Wii..

En snabb updatering av mitt sjuka barn, läget är under kontrollerade former än så länge. 39 grades feber, hosta och tokförkyld. Stackars mitt lilla troll   

Så jag hoppas att detta snart är över och att han snart är frisk, så vi kan vara ute.. Men tur vi nåt och roa oss med så länge som detta sitter i.  

Nu tänkte jag att jag skulle försöka slå igen mina bruna och sova.. Så jag önskar er god natt!!

Eller ja inte riktigt, men Liam är förkyld, hostar och har lite feber.. Han har väl blivit smittad av sin lillebror skulle jag tro.. Eftersom han va sjuk när Liam va där nu i helgen.. Blir så trött!!   

Men det är bara bita ihop och göra det bästa av situationen =)

Kanske man kan få mysa lite extar med mini-me =))

Äntligen är han hemma.. Mitt älskade hjärta som jag saknat så!!

Visst är det skönt med lugn och ro, men jag blir så handlingsförlamad när han inte är hemma. Även om jag är trött och gring så är det mitt barn som ger mig energi och ork till att fortsätta kämpa.. Konstigt hur det där funkar egentligen och hur mamma-hjärnan kan ställa till det. Många gånger har jag tänkt om jag är mamma-material.. Hur vet man? Hur ska det kännas i hjärtat? Ja men ni vet.. Visst jag är gör allt för Liam, och jag känner ett lugn med honom. Men jag kan inte sluta tänka på att jag kankse inte är rätt människa att vara mamma. EN väldigt jobbig känsla må jag säga. Eller har jag så mycket annat i huvudet att jag inte kan känna alla känslor man ska känna som förälder.. Jag vet inte? Nu är det inte så att jag inte känner kärlek för mitt barn, utan att mina känslor svajar väldigt mycket fram och tillbaka. Ena stunden kan jag bara sitta och beundra det JAG skapat i min kropp och känna hur tårarna är nära för att jag älskar honom. Och i nästa kan jag bara känna en tomthet.. Svårt att förklara med ord.

Men nu ska vi ta och äta lite lunch, idag serveras det Lasagne la´a Sara och efter det tror jag nog att jag ska göra mig en kaffelatte och gå ut i solen =)