Ja det va det verkligen sen jag blogga.. Haft mycket i mig själv att både sörja och glädjas åt. 

Liam har hunnit fylla 5 år! Mammas stora kille, vart tog åren vägen?! Kändes som igår när jag hade dig på mitt bröst

och du somna tryggt till mina hjärtslag. Om du bara kunde förstå min kärlek till dig, lillfisen. Du är verkligen mammas allt och jag ska skydda dig med mitt liv, nu och förevigt   

Ett år har oxå hunnit gått sen Christoffer lämnade oss kvar här.. Utan förvarning, så va han bara borta.. Och jag saknar dig varje dag och du finns med mig och Liam för jämnan. Vi tänder ljuset vid ditt kort, när vi behöver känna din närvaro mer än vad  vi gör.. Besökte även din grav på 1 årsdagen, lämna blommer och tände ljus. Shit du är saknad vännen