Hockeysäsongen börjar närma sig med storm steg.. Så det är dags att börja kolla upp möjligheterna till barnvakt åt lilleman. Detta är saker som får mig att känna den där klumpen i magen, jag börjar kallsvettas, hjärtklappning och mår allmänt crap.. Eftersom detta är en familje grej så är det uteslutet att få hjälp av dom. Och eftersom jag inte har så bred kompis krets så är detta näst intill omöjligt.. VIlket gör mig väldigt ledsen..

Jag tror inte folk runt omkring riktigt förstår hur mycket hockeyn betyder för mig. Det är mitt andra hem, det är min plast där jag för första gången kan känna mig som mig själv. Jag behöver inte passa in.. För alla är vi lika på nå vis.. Det är min plast där jag kan släppa ut alla mina känslor som jag bär på. Jag kan få skrika, slå, spotta!!! Allt det där man kan behöva när man inte kan få ut sina innersta tankar och känslor.. Det är en plats där jag kan få hämta energi under vanliga dagar..  Under 6 månader så har jag nåt som jag brinner för, som får mig att må toppen!! Hockeysäsongen får mig att må bra..

Nu kan ju detta misstolkas.. Och jag vet att det är nån som retar sig på att jag skriv just så.. Men det struntar jag i.. Det är min fristad, precis som det är er fristad att kunna lämna era barn till er man/fru, sambo eller pojkvän/flickvän när han/hon kommer hen efter jobbet.. Jag har inte den möjligheten.. Då jag är ständigt fast.. 

NEJ, jag har inget emot att vara med min son 24/7.. MEN alla behöver nån gång tid till sig själv..! 

Sen att jag för första gången känner mig hemma, gör ju inte saken bättre.. Jag ÄLSKAR min son, men jag ÄLSAKAR även hockey och Leksands IF.. 

Kärlekn till min son är nåt helt annat än kärleken tll detta... 

 (Förbjuden att kopiera) 

Dags att sova en stund nu.. Imorgon väntas jobb..